Förlossning

Då har han äntligen kommit våran son, Felicias lillebror. Ingen dålig förlossning heller.
På måndagen var vi ju in på tillväxtultraljud, samma kväll så hann jag precis gå och lägga mig och somna till, då vaknar jag av att jag har ont i magen. Tänker inte så mycket på det utan reser mig upp för att gå på toa när det känns som jag pinkar på mig. Eftersom det var så lite trodde jag aldrig att det kunde vara vattnet som gått. Men värkarna blev kraftiga snabbt och ganska snart kunde jag inte ens prata när jag hade dom. Väckte Anders som startade datorn åt mig så vi skulle kunna klocka värkarna på värktimer.se. Dom blev på en gång 2-3 min i stort sett. Anders fick ringa in till förlossning för jag kunde inte prata för det gjorde så ont. Men det var bara för oss att komma in. Så Anders hämtade bilen och jag försökte klä på mig. In i bilen och värkar som bara blev kraftigare och kraftigare. Minns inte ens vår färd dit för jag var så inne i värkarbetet. Men enligt Anders så hann vi precis komma fram till Borlänge när jag sa att nu kommer bebisen nog. Hann passera Borlänge och börja åka mot Falun när jag vrålar åt honom att stanna för nu kommer barnet. Sagt och gjort, stanna fick vi göra och av med brallorna där huvudet redan var på väg. Ja, Anders ringde 112 som skicka ambulans och lät Anders prata med en barnmorska över telefon. 02:57 på natten fick han ta emot sin son som föddes i våran volvo v70. Så när ambulanskillarna kom så var det klart. Men moderkakan fick jag inte krysta ut, utan det fick vänta tills vi kom fram till förlossningen. In på förlossningen och klippa navelsträngen blev det och krysta ut moderkakan. Han vägde 5120g och var 54 cm lång. En liten bristning hade jag allt som allt som inte behövdes göra nåt med. Men föda utan smärtlindring är nog ingenting jag rekommenderar för det gör SÅ ONT!!! Men det gick ju ändå och man hade inte så mycket till val men vi är överlyckliga över våran lilla familj!

Nu ska jag titta på Bamse med den äldste av dom. Ha en fortsatt trevlig fredag!